På väg till jobbet började jag fundera över min väg fram till idag. Hur livet för in en på olika vägar och när man får de där aha-upplevelserna. Hur härligt känns inte det?!
Jag har ett brokigt förflutet i arbetslivet och jag har lärt mig oerhört mycket även av jobb som kanske har lite lägre status. Det är en av “nycklarna” till vem jag blivit. Alla människor man mött som färgat en. De gånger man dragit förhastade slutsatser och kanske till och med dömt någon så där lite orättvist. En sak har livet snällt men bestämt gjort. Varje gång jag – som mycket yngre naturligtvis  – dömde någons sätt att handla, kom livet att försätta mig i en liknande situation. Jag kanske inte agerade som den personen gjort, men jag fick absolut förståelse för hur man KUNDE göra eller tänka så. Så lätt det var att stå utanför och ha synpunkter. Men i samma situation som den personen befunnit sig i tidigare fanns alltid så många andra aspekter och känslor som spelade in.
Detta försöker jag nu bära med mig så att jag stoppar mig själv i tid när jag känner att där kom min dömande min fram i ljuset.

Sedan flög min tanke över till hur min situation också förändrats. Vad jag sysslar med idag, som var en utopi för 20 år sedan. Mitt intresse kring det mediala och mina trevande steg på den stigen. Även om jag har ett diplom från grundkursen “diplomerande medial utbildning”, så är ju även detta en resa. En resa utan slut dessutom. Det är inte så att jag är bättre eller mer “klar” för att jag har ett papper på genomgången kurs, men för mig personligen var det viktigt med detta kvitto, som alltså bara är början. Finns massor av spännande påbyggnadskurser och erfarenhet att bygga på med.
Jag inser hur mycket jag har kvar att lära, hur många olika varianter det finns att försöka få fram information kring situationer och i vissa fall framtiden.  En del använder Numerologi, Astrologi, fjärrskådning, Tarotkort, spelkort, kristallkulor eller runor och pendlar. Ja, det finns hur många sätt som helst och här tror jag att det är viktigt att man använder sig av den metod som får en att komma i kontakt med den sidan av sig själv. Jag övar ständigt på olika saker, men tarotkorten är ju de jag blivit mest bekant med fram till nu. Kanalisering är roligt, men lite mer mina första stapplande steg på ett sätt. Healing är underbart!
Jag sänder också en tacksam tanke till min lärare, Annika, som gav mig många nycklar när det gäller sättet att närma sig den här världen eller biten. Att våga känna och säga det som kommer till en även när det verkar knasigt. Att försöka koppla bort den analytiska hjärnhalvan och vara så neutral som möjligt (ack så svårt ibland när hjärnan vill rationalisera eller lägga sig i).
Att släppa prestationsångesten och uttala DIN sanning, det du får till dig. Inte skarva eller hitta på för att säga det man tror att mottagaren vill höra eller fiska efter information. Med tiden vågar du mer och mer om du övar på att just våga.

Vilka nycklar har öppnat dina ögon eller dörrar? Tänker du på speciella personer eller tillfällen?
Som min väninna sa en gång: De man minns är de som delade med sig av sin kunskap”. Det tycker jag var mycket träffande!